Syftet med denna uppsats är att med fokus på uppförandepraxis undersöka satserna ?Cujus animam gementem? och ?Vidit suum dulce natum? ur Giovanni Felice Sances och Giovanni Battista Pergolesis Stabat Mater och ta reda på hur de två tonsättarna utryckte samma textliga innehåll i ett recitativ respektive en aria. Under arbetets gång har jag fördjupat mig i den sakrala musikens utveckling i 16- och 1700-talets Italien för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska och interpretatoriska verktyg. De slutsatser som jag kommer fram till är att den sakrala vokala musiken i 1600-talets Italien uttrycker dramatik med hjälp av text och den vokala sakrala musiken i 1700-talets Italien utrycker dramatik med hjälp av röstens musikaliska möjligheter. Arbetet resulterade i en inspelning av styckena på Musikhochschule für Künste i Bremen, Tyskland och på Musikhögskolan i Piteå, Sverige..

The author is active as a musician in the field of historically informed performance practice (HIP) which emanated from the 20th century early music movement. Studying of historical sources has a central role, but the problem of how interpretation and selection of source material is affected by art and music ideals of our time, is commonly acknowledged. Georg Joseph Vogler shows in a series of articles in "Betrachtungen der Mannheimer Tonschule" (1778-1781) how Stabat Mater by Pergolesi could, and in his opininon, should be improved. The purpose of this thesis is to investigate how this source can be used from the standpoint of a performing musician: How can I use Vogler?s methods in my playing?The introduction problematizes Vogler?s action in relation to his time, and to ours.

Syftet med denna uppsats är att med fokus på uppförandepraxis undersöka satserna ?Cujus animam gementem? och ?Vidit suum dulce natum? ur Giovanni Felice Sances och Giovanni Battista Pergolesis Stabat Mater och ta reda på hur de två tonsättarna utryckte samma textliga innehåll i ett recitativ respektive en aria. Under arbetets gång har jag fördjupat mig i den sakrala musikens utveckling i 16- och 1700-talets Italien för att sedan göra en analys som omfattar olika musikaliska och interpretatoriska verktyg. De slutsatser som jag kommer fram till är att den sakrala vokala musiken i 1600-talets Italien uttrycker dramatik med hjälp av text och den vokala sakrala musiken i 1700-talets Italien utrycker dramatik med hjälp av röstens musikaliska möjligheter. Arbetet resulterade i en inspelning av styckena på Musikhochschule für Künste i Bremen, Tyskland och på Musikhögskolan i Piteå, Sverige..

In this essay I study two novellas by Anne Charlotte Leffler, ?En bal i societeten? and ?I krig med samhället?. In order to do this, I use some of the differences between male and female writing that Ingeborg Nordin Hennel discusses in her study ?Ämnar kanske fröken publicera något??: Kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik. For the analysis of ?I krig med samhället? I also use the text ?Stabat Mater? by Julia Kristeva.

This master thesis concerns the relationship the librarianhas to the libraries classification system. The system itselfis made by librarians for librarians and is only used bylibrarians. This raises the question of how the librariansrelate to their own system to create order. The empiricalmaterial consists of five in-depth interviews with librarians.Two theoretical approaches were used in the analysis of thematerial with one focus on the librarian?s professional rolland the other on the postmodern theories about humansneed for order.

A church in rural Vester Egede from the earliest Christian period in Denmark e.g. the early 1100, a baptismal font is found showing a woman breastfeeding two animals. She is said to be a typical early roman Luxuria, in mild appearance. However, what makes her unique is that she appears standing on the top of her head, her womb serving as font. The main question is how come that a baptismal font like this is to be found in a church, leading to the sub question, if this font really has a Christian origin or could it be rooted in Norse, pre-Christian tradition, alternatively is the font an expression of a syncretism between the two colliding cultures.

Findus Sverige AB, referred to asFindus from now on, harvests peas during a period ofaround 50 days during the summer. The harvest generates about 30 000 tonnes of peas which gives around 40 000 pallets to distribute to the warehouses which Findus uses for final storage. Three hours after the peas are picked in the fields, they have to be frozen to keep their good taste and quality. Because of this the pallets are marked with a preliminary label with quality classification of the content. The Findus quality department then has one day to determine the correct quality of each pallet.

Syftet med denna litteraturstudie är att ge en överblick i hur epiduralanestesi utförs och vilka risker och fördelar som tekniken medför. Epiduralanestesi är en typ av lokalanestesi och central nervblockad. Anestesimedlet injiceras extraduralt, det vill säga i epiduralrummet utanför den hårda hjärnhinnan (dura mater) vilken omger ryggmärgen. Användning av lokalanestetika vid ryggmärgens slut resulterar i förlust av viljestyrda rörelser och i upphörd känsel i områden innerverade av de påverkade känsel- och motorneuronen. Epidural administration av morfin ger långvarig (6-24h), effektiv analgesi som ej associeras med känsel-, sympatisk- eller motorblockad. Epiduralanestesi används framförallt för tre typer av patienter och situationer: Häst och ko (vid vaginal prolaps och kejsarsnitt), känsliga smådjur (nedsatta patienter som riskerar att inte överleva generell anestesin och vid kejsarsnitt) och postoperativ smärtlindring (patienter i behov av långvarig smärtlindring efter kirurgiska ingrepp i bakben, bäcken och kaudala delar av buken). Inom smådjurspraktiken läggs epiduralanestesi oftast i foramen lumbosacale (mellan L7 och S1) Området lokaliseras genom att fram höftbenskammarnas (crista iliaca) högsta punkt.